Varför behöver en bostadsrättsförening en revisor – och vad gör revisorn egentligen?
Att driva en bostadsrättsförening innebär ett stort ansvar. Styrelsen ska sköta ekonomi, underhåll och administration – samtidigt som medlemmarna ska känna trygghet i att allt går rätt till. Här spelar revisorn en central roll. Men varför behöver föreningen en revisor? Vem utser revisorn? Och vad gör en revisor i praktiken? Låt oss reda ut det.
Varför måste en bostadsrättsförening ha en revisor?
Enligt svensk lag måste alla bostadsrättsföreningar ha minst en revisor, oavsett storlek. Syftet är att säkerställa att föreningens ekonomi och styrelsens arbete hanteras korrekt och i enlighet med lagar och stadgar. Revisorn fungerar som medlemmarnas kontrollperson – ofta den enda oberoende instansen som granskar styrelsens arbete.
Revisorns granskning bidrar till:
– Trygghet för medlemmarna – Att ekonomin sköts ansvarsfullt.
– Transparens – Att årsredovisning, budget och bokföring är korrekta.
– Förbättrad styrning – Revisorn kan ge råd till styrelsen om förbättringar.
En revisor är alltså inte bara ett krav – det är en viktig kvalitetsgaranti för hela föreningen.
Vem väljer revisorn?
I en bostadsrättsförening är det föreningsstämman som väljer revisor. Det kan inte delegeras till styrelsen, eftersom det är just styrelsens arbete som revisorn ska granska.
Viktiga punkter:
– Revisorn väljs normalt på årsstämman för en period om ett år.
– Stadgarna kan ange hur många revisorer föreningen ska ha, samt om suppleanter behövs.
– Så kallat byråval är många gånger att föredra vid val av professionella revisorer.
Vem kan vara revisor?
Det finns både juridiska och praktiska krav:
Formella krav enligt lag:
En revisor måste:
– Vara minst 18 år.
– Inte vara försatt i konkurs eller ha näringsförbud.
– Inte ha förvaltare.
Dessutom får revisorn inte vara jävig, det vill säga exempelvis sitta i styrelsen eller vara nära släkt med någon i styrelsen.
Praktiska krav:
Revisorn bör ha:
– God ekonomisk förståelse.
– Insikt i redovisning.
– Förståelse för hur en BRF fungerar.
Föreningen kan välja en intern lekmannarevisor om personen har rätt kompetens – annars anlitas vanligtvis en extern revisor.
Vilka uppgifter har revisorn?
Revisorns uppdrag kan delas in i två huvudområden:
- Siffergranskning (Ekonomisk kontroll)
Revisorn granskar:
– Årsredovisningen
– Bokföringen
– Budgetar
– Ekonomiska transaktioner
Målet är att säkerställa att siffrorna är korrekta och att ekonomin är sund.
- Förvaltningskontroll
Här granskas styrelsens arbete:
– Har styrelsen följt lagar och stadgar?
– Har styrelsen tagit beslut på korrekt sätt?
– Sköts fastigheten på ett rimligt och ändamålsenligt sätt?
Revisorn tittar även på områden som:
– Underhållsplanens kvalitet
– Försäkringsskydd
– Eventuella jävssituationer
– Arvoden och förmåner till styrelsen
Revisionsberättelsen – slutprodukten
Efter årets granskning skriver revisorn en revisionsberättelse, som lämnas till årsstämman. Den kan vara:
– Ren – godkänd utan anmärkningar
– Oren – med anmärkningar eller avrådan från ansvarsfrihet
Revisionsberättelsen är central för medlemmarnas beslut om ansvarsfrihet för styrelsen.
Sammanfattning
En revisor är en nödvändig trygghet för bostadsrättsföreningen. Revisorn:
– Säkerställer att ekonomin och styrelsens arbete följer lagar och stadgar
– Är oberoende och utses av medlemmarna på stämman
– Granskar både ekonomi och fastighetsförvaltning
– Bidrar till transparens och förtroende i föreningen
Att välja rätt revisor är därför en av föreningens viktigaste uppgifter.