Ny skyddsrumslag träder i kraft – nya krav för fastighetsägare

Den 1 juni 2026 börjar en ny lag gälla som ska stärka skyddet av civilbefolkningen vid krig och väpnat angrepp. För fastighetsägare – däribland många bostadsrättsföreningar – innebär den tydligare krav på kontroll och underhåll av skyddsrum, samtidigt som ett nytt komplement införs: så kallade skyddade utrymmen.

Sverige har omkring 64 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor. Samtidigt har inga nya skyddsrum byggts med statliga medel sedan 2002. I många bostadsrättsföreningar används därför skyddsrummen i vardagen till annat – som cykelrum, förråd eller andra gemensamhetsutrymmen – vilket kan göra det svårare att snabbt få dem i bruk om läget försämras.

Enligt regelverket är det fortfarande fastighetsägaren som bär ansvaret för att ett skyddsrum kan ställas i ordning. Om regeringen beslutar om höjd beredskap ska skyddsrummet kunna iordningställas inom 48 timmar.

Skyddade utrymmen ska ge fler en plats att ta skydd

Den nya lagen – Lag (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen – bygger på en statlig utredning som presenterades 2022 och syftar till att modernisera och tydliggöra regelverket. En central nyhet är att skyddade utrymmen införs som ett komplement till traditionella skyddsrum, vilket enligt regeringens bedömning kan ge ytterligare cirka 1,5 miljoner skyddsplatser.

Ett skyddat utrymme ger ett mer begränsat skydd än ett skyddsrum, men ska ändå kunna skydda mot effekter av stridsmedel som kan användas i krig. Det kan handla om redan befintliga miljöer som tunnelbaneperronger, vägtunnlar, parkeringsgarage eller källare i betongbyggnader.

Det här betyder lagen för bostadsrättsföreningar med skyddsrum

Fastighetsägare, inklusive bostadsrättsföreningar, kan efter föreläggande bli skyldiga att genomföra en förenklad kontroll av sina skyddsrum. Kommunerna får samtidigt ett tydligare ansvar att informera ägare och nyttjanderättshavare om vilka krav som gäller för att skyddsrum och skyddade utrymmen ska kunna iordningställas. Om ett skyddsrum behöver åtgärdas eller förbättras efter ett föreläggande ska föreningen kunna få skälig ersättning från staten.

Lagen klargör också ansvaret vid höjd beredskap: både fastighetsägare och de som använder lokalerna ska se till att utrymmena är åtkomliga och kan göras i ordning när det behövs. För bostadsrättsföreningar innebär det i praktiken att förråd och annan förvaring inte får hindra att skyddsrummet snabbt kan frigöras.

Många skyddsrum byggdes för flera decennier sedan och kan vara i behov av underhåll eller större förbättringar. Samtidigt är det inte alltid glasklart vad ”skälig ersättning” innebär i praktiken. I lagen framgår däremot att ersättning inte ska lämnas för åtgärder som beror på att fastighetsägaren har försummat underhållet eller gjort otillåtna ingrepp.

För bostadsrättsföreningar kan det därför vara läge att redan nu inventera hur skyddsrummet används, säkerställa att tillträde och nycklar fungerar och dokumentera eventuella brister. När kommuner och berörda myndigheter börjar skicka ut information och förelägganden blir det enklare att bedöma vilka åtgärder som krävs – och vilka kostnader som kan ersättas.