Råd vid en förenings egenskrivna stadgar

Intresset har ökat för att föreningar skriver egna stadgar efter sina egna förutsättningar. Ambitionen finns att få till stadgar som styrelsen upplever bättre passar för hur föreningen arbetar och anser att saker och ting borde vara. Det är förståeligt, men innehåller också en hel del stora risker. Här tar vi upp vad ni som bostadsrättsförening bör ha i åtanke innan ni författar egna stadgar.

Föreningens stadgar kan bryta mot lagen trots att de har blivit registrerade av Bolagsverket

En av riskerna är att man för in regler som är direkt lagstridiga, även om de givetvis ofta förts in på grund av ren okunskap och utan någon som helst tanke på att bryta mot lagens regler. En förvirrande omständighet här är att dessa lagstridiga stadgar i de flesta fall utan omsvep blir registrerade av Bolagsverket. Då är det ju inte konstigt att föreningens styrelse ser dem som godkända och giltiga och att de överensstämmer med lagens regler. Så är tyvärr inte fallet.

Så kan er förening stifta egna, lagliga stadgar

Bolagsverkets kontroll utgår från kap. 9 §5 i Bostadsrättslagen. Denna paragraf beskriver 13 punkter som måste finnas med i en bostadsrättsförenings stadgar. Konsekvensen att inte ta med dessa 13 punkter blir att styrelsen kan verka och fatta beslut som inte är förenligt med lagen utan att veta om det, eftersom de ju hämtat råd och stöd i föreningens stadgar.

Om ni vill författa egna stadgar, och inte har kompetens från lagens förarbeten, prejudikat eller praxis, eller vilka paragrafer som måste finnas med, så rekommenderar vi starkt att ni anlitar en jurist eller advokat som kan hjälpa er. Ni kan också anta MBF:s normalstadgar. På så vis kan ni vara trygga med att ni har stadgar som håller i en rättslig prövning.

Har du några frågor om att författa stadgar? Kontakta oss gärna!

6 tips och råd för en ny styrelse

För en ny styrelse kan det till en början vara mycket att hålla reda på. För att underlätta arbetet listar vi här 6 tips och råd som kan vara till hjälp i ert samarbete med oss på MBF.

Ett: Moms på fakturor

Föreningar som inte har e-attest och som är momsberättigade bör märka på fakturan vilken typ av moms det gäller; Hel eller delvis moms. Finns det ingen märkning använder MBF den partiella momssatsen enligt beslut från Skatteverket.

Två: Utbetalning av styrelsearvode

Utbetalning av arvode sker i kundportalen via er personliga inloggning, manualen hittar ni i kundportalen. Vid begäran om utbetalning av arvoden på blankett uppger ni det kontonummer (inkl. clearingnr.) som pengarna ska betalas till. För utbetalning av löner eller arvoden krävs underskrift av attestberättigad. Blanketterna hittar ni på vår hemsida.

Tre: Attestbeloppsgräns

Har er förening ingen e-attest? Då bör ni vara uppmärksamma på attestbeloppsgränsen när ni skriver på fakturor; det behövs ibland fler underskrifter.

Fyra: Ersättning för utlägg

Utbetalning av utlägg görs i kundportalen via er personliga inloggning, manualen hittar ni i kundportalen. För utlägg som överstiger 5000 kronor behöver ni göra ett manuellt utlägg via blankett.

När ni skickar in kvitton till oss på utlägg för föreningen, uppge då föreningens namn, till vem och till vilket kontonummer (inkl. clearingnr.) pengarna ska betalas. Sätt gärna fast kvittot på ett papper. Tänk på att ni inte får attestera egna utlägg eller uttag från handkassan.

Blanketterna hittar ni här.

Fem: Köp mot faktura

När styrelsen handlar något mot faktura uppger ni f öre n in gen s namn och lägger till c/ o M BF som fakturaadress.

Sex: Byte av lösenord

Varje förening har en gemensam styrelseinloggning till MBF:s kundportal.
Tänk på att byta lösenord till er styrelseinloggning när ni byter medlemmar i styrelsen. Det är viktigt att endast aktuell styrelse har tillgång till dessa sidor. Lösenordet kan ändras under Profil när ni har loggat in på kundportalen.
De föreningar som har tjänsten e-attest, har också vid varje e-attestant en personlig inloggning. Dessa inloggningar berörs inte av ovanstående.

Har ni fler frågor? Kontakta oss gärna med dem!

Så fungerar en underhållsplan

Alla fastighetsägare bör ha en underhållsplan, eftersom den ger en bra indikation på kommande kostnader. Vad är då en underhållsplan och vad innehåller den, undrar du? Som av en händelse är det precis vad vi ska berätta här.

Många fördelar för BRF med underhållsplan

En underhållsplan består av ett dokument som beskriver fastighetens långsiktiga behov. Planen består oftast av en lista med VAD som ska göras, NÄR det ska utföras och vad det kommer att KOSTA. En underhållsplan är alltså ett viktigt verktyg för fastighetsägaren då det ger en bra, långsiktig överblick över fastighetsförvaltningen. Planen resulterar i att:

• Ni blir väl förbereda på kommande underhållskostnader
• Ni skapar en rättvis boendekostnad på lång sikt
• Ni höjer kreditvärdigheten

Underhåll er underhållsplan

Genom att fastigheten har en underhållsplan skapar ni bättre förutsättningar både för er som styrelse och som boende. Även om ni redan har en underhållsplan idag, bör ni se den som ett levande dokument. En uppdatering behöver göras regelbundet, risken är annars att ni inte följer planen och får högre underhållskostnader. En underhållsplan omfattar vanligtvis en planering mellan 10 – 30 år framåt. Man kan säga att för ju längre tid ni planerar underhållet för fastigheten, desto större kontroll får ni över framtida underhållskostnader.

Vad ingår i en underhållsplan?

Här tar ni med de planerade underhållsbehoven, så som fönsterbyten, rensning av avloppsstammar, fasadmålning och stambyten osv. Löpande reparationer eller händelser man inte kan styra över så som vatten- och fuktskador, ingår inte i underhållsplaneringen.

Har ni frågor om underhållsplaner kan ni kontakta Thom Cederberg hos oss på MBF. Han kan svara på det mesta! Maila till: thom.cederberg@mbf.se